måndag 30 januari 2012

chown

Att av misstag ändra ägaren till alla filerna på sin egen dator är inte en bra ide.

Men uppenbarligen lätt att rätta till, när man väl inser vad som hade hänt.

fredag 27 januari 2012

Då, då skulle det hända grejer. Typ.

Såhär en fredagkväll vid 20 i åtta när jobbet har, trots ihärdiga försök, stått stilla i flera dagar så undrar man ju varför i allsin dar man egentligen pysslar med detta. Frustrationen när det inte fungerar, ingenting fungerar, när man testat 20 olika sätt att få mySQL att spara datat på ett annat ställe. När en enkel analys visar sig ha 20 olika delsteg som alla kväver specialanpassningar. När allting egentligen måste ske här och nu, helst igår, allra helst förra året. När inga positiva resultat uppenbarar sig, enbart en lång lista av analyser och vinklar som jag skulle kunna prova. När det där första steget, det som inte ens är en del av analysen visar sig ta större delen av en vecka att fixa. När det finns så himla mycket mer som jag skulle kunna uträtta här om bara, om bara, om bara. Om det bara vore så enkelt som det borde vara. Om jag bara kunde så det förbannade datat snart. och det där andra förbannade datasetet. Och det där tredje förbenade datasetet. Om mina kollegor bara hade mer tid och mer tid till cellsorteraren. Om bara.

onsdag 25 januari 2012

Endorfiner

Livselixiret för mig: Träning.
Varannan dag ungefär krävs för att jag ska hålla mig uppe i dessa tider. Besvikelsen till trots så är gymmet helt OK, nu när mina förväntningar är lägre. Springer och lyfter vikter för närvarande men hoppas att vi kommer igång med att spela fotboll - träning som är rolig även under utförandet!

Arbetet framför mig är oöverskådligt, skrämmande med 7 månader kvar. Men skyddslapparna på, endorfinerna höga - bara att köra så länge det går.

torsdag 19 januari 2012

Besvikelse

En känsla som dominerat livet här är besvikelse. Inte på jobbet i sig, även om känslan inte är helt ovan i den sfären heller, utan på så mycket annat. Är det en normal känsla som utlandsboende? Diverse kulturkrockar är förväntade, men kanske är vi svenskar extremt bortskämda eller rent av jag extremt kritisk? I stort är det livskvalitén som jag är besviken på, många små saker som inte ens koms ihåg, många större saker som jag kan redovisa för. Kvinnosynen, människosynen, politiken, renligheten. Och den uppgivna tanken "Nehej, var det här också värdelöst" är så extremt uttjatad och tyngande.

Idag gick jag med i Payne Whitney gym, Yales gym. Ett kolossalt hus med bassänger och massa olika gruppträningar och ett vanligt gym såklart. Människorna som jobbade där gav ingen som helst information, typ vart omklädningsrum låg ("på plan 4" - varje våningsplan är några 100 m2!), hur man skulle bära sig år för att öppna dörren till omklädningsrummet (dra kortet och sedan slå rumskoden + fyrkant), vart jag skulle få handduken, vad som ens FINNS i byggnaden, skåp kostar pengar, etc etc. Måste lägga om mina rutiner för att träna för att det här ska gå ihop. Och om man vill gå på gruppträning kostar varje klass 60-200 dollar, du bokar alltså upp dig på spinning med Alice måndag & onsdag hela terminen, eller vad du nu tycker ser bra ut på listan av gruppträningar. Ska försöka kräva att få prova ALLA klasser. Hur ska jag annars veta vad som är värt att betala pengar för. Skitgym. Besvikelse. Hade höga förväntningar...

tisdag 17 januari 2012

Det här livet!

Tvära kast och nya situationer. Sitter här i Farsta, redo att ta tåget mot Arlanda, och efter en mastodontlång dag kommer jag anlända i New Haven. Lägenheten här på kullen blev mycket snabbt och mycket självklart hemma igen, innan vi knappt hann packa upp våra kartonger. Har en annan person bott här i över två år? Har vi bott i ett annat land i över två år? Ska jag åka tillbaka själv?! Ja, så är det visst, hur absurt det än låter.

Blir ett annorlunda halvår. Utan J, i New Haven till 100%, med otroligt mycket och roligt jobb att göra. Utmanande och lärorikt, känslomässigt kaosartat. Vi får se.

Framtiden mina vänner, den ser dock ljus ut! Snart kommer jag hem igen, tror det finns platser där jag kan göra nytta och uppskattas här i Stockholm, mera bättre högre.