Information och raka rör

Jo, jag gillar peka med hela handen och tydlighet, allt blir så mkt lättare då. Men när alla mina "samtal" känns som Hej Yxskaft så undrar jag vad som är fel. Varför inte bara lysna på vad jag säger?! Eller i de flesta fall, läsa vad jag faktiskt skrev.

Två exempel från nyligen:

Boels passerkort slutar fungera. Jag berättar för vår administratör här på labbet, en schysst snubbe, som kontaktar vår Manager. Jag hör inget mer. Efter en vecka av att inte komma in i labbet på morgonen, eftersom jag är "tidig", så blir jag lite lack och mejlar Managern och frågar:
B: "Vet du vad som händer med mitt passerkort, har du hört något?"
Manager: "Du behövde bli re-appointed i Human Resourses (HR) databas, det borde inte ta så lång tid"

Men nu har det ju gått över en vecka tänker jag, så jag skicka ett mejl till HR.
B: "Hej, mitt namn är ...., mitt netID ...., min Manager (namn) kontaktade er för att mitt passerkort inte fungerar. Han säger att ni behöver re-appointa mig. Är det något problem rörande detta, kan jag hjälpa till med något?"
HR: "Du måste kontakta ID kontoret"

OK, skickar mejl till ID kontoret:
B: "Hej, mitt namn är ...., mitt netID ...., min Manager (namn) kontaktade er för att mitt passerkort inte fungerar. Det har nu gått en vecka, är något problematiskt?"
ID: "Ditt kort slutade fungera 29 Juli. Du måste skaffa ett nytt ID eftersom din anställnig har förändrats. Din manager måste kontakta oss för att ordna med ett nytt kort. Det går bra att komma till vårt kontor mellan 8-16 på vardagar".

Här blir jag lack. Jag har INTE fått en annan anställning, min Manager HAR kontaktat er, WTF. Många har problem med sina kort, och det fixar sig vanligtvis pa en dag när det händer. Så vad är felet här?

Jag mejlar ALLA:
B till HR, Manager, ID: "Hej. Det verkar som om något gått fel i kommunikationen mellan olika avdelningar, därför sätter jag er härmed i kontakt med varandra. Mitt kort har inte fungerat på flera veckor och jag behöver komma in på jobbet, som ni säkert förstår. Så kan ni ordna detta är ni snälla?" Och där gick jag även igenom vad de olika parterna sagt till mig.

Efter ett par timmar mejlar en annan administratör mig och säger: "Det går jättebra att gå till ID kontoret, passa på att gå på morgonen".
B: "Varför skulle jag gå till ID kontoret? Det enda som behöver göras är att aktivera mitt kort."
Admin2: "Du kan ha rätt".
No shit Sherlock.

En dag senare meddelar ID att mitt kort är aktivt igen.

Det andra exemplet rör ett mejl jag skickade till IT support (Åh, dom älskar vi att hata!).
Jag tar upp ett exempel på ett jobb som inte launchade på nästan två veckor, och som sedan kom tillbaka med ett error. Jag poängterade att jag framförallt undrar över generella frågor, som hur klustret fungerar, hur jag definierar hur mycket minne jag behöver, hur många cores jag behöver, varför det tar så lång tid innan jobb startar, etc etc. Och svaret jag får tillbaka var att det obskyra felmeddelandet på mitt exempel-jobb betydde att jag hade bett om fler cores än klustret hade. End of message. Missade alltså 90% av mitt mejl och alla viktiga frågor. Så skrev såklart tillbaka och klistrade in alla frågor han missade igen (med ">>" tecknen kvar). Vi får se om han kanske ser den första frågan nu iaf.

Men ja, jag har blivit en bitch. För nu hugger jag, det är helt enkelt inte OK. Men problemet är att de flesta, alla, verkar bara acceptera de här sakerna. Acceptera att ens passerkort inte fungerar, att ens lön blir 2 månader försenad, att det tar 6 månader att fixa det extra passerkortet du behöver, att det tar 14 veckor att sätta en stämpel på ett visum som gör att du inte kan resa in i landet och inte kan påbörja din utbildning/arbete i tid. Det verkar vara meningen att det ska vara så. det är inte ett problem, bara verklighet. Det finns lysande undantag, men de flesta administratörer här är ena jädra kottar.

Men det värsta är att jag gör problemen värre genom att försöka vara smart. Genom att kontakta managern, ID kontoret, ringa sekreteraren. Att försöka undvika problem och vara hjälpsam är att sätta krokben för sig själv. Men jag KAN inte sluta bry mig. Så nu kör jag på bitch linjen.