Könsroller. Här är dom en självklarhet på ett helt annat sätt än hemma. Det finns ingen diskussion, det fanns ingen kvinnlig frigörelse på 70-talet, inga velour-pappor, kvinnan har alltid ansvar för hemmet och detta ifrågasätts inte. Har vid flera social sammanhang hört uttryck såsom "thats what boys are like", eller ngn som suckar lite över att deras man inte kan hämta på dagis, och om han gör det så kommer han tidigast 5 minuter innan stängning. Men denna suck är inte en uppgiven suck, utan en "sådana är dom" suck. Och flickor är klädda i svarta lackskor och klänningar med tyll. Johan får frågan om jag har lagat maten eller bakat den goda kakan. Och jag fick idag frågan om Johan hjälpte till med att packa upp och städa i den nya lägenheten, för män gillar ju inte att göra sånt (Jag svarade att Självklart så gör vi det båda två.).
Inte så att jag inte vet att könsroller är starka i Sverige också, och att detta förhållande är det enda där jag inte bråkat om disk och städ. Men medvetenheten och diskussionen finns iaf hemma. Och jag hoppas verkligen att reklamfilmer såsom denna inte spelas hemma.
"There was a time when men were men". Jag är glad å männens vägar att deras könsroll kanske kan sträcka sig utanför ren sprit, identiska kostymer, fysisk plåga, gapskratt, dunk i ryggen och att behandla kvinnor som vackra dockor. (Håll inte upp dörren för mig om du inte accepterar att jag håller upp dörren för dig! Och sätter du mig på en piedestal så kommer jag att förakta dig.)
å jag som får spel av alla könsstereotyper och all sexism här hemma i svedala...
SvaraRaderadet är inte så att de frågar om jag har lagat maten i lunchlådan. de förutsätter att jag INTE har gjort det, och tappar både hakan och fattningen när de förstår att de har fel. och att det dessutom är riktigt gott!
SvaraRadera