Om det kloka i att para sig med en annan PhD

Jag menar tänk er, här ska vi sitta resten av våra liv och ha ångest över forsknings-anslag, hypoteser och korkade kollegor. Tillsammans kommer det bli dubbelt så mycket prestationsångest och frustration. Vi kommer antagligen ansöka om samma pengar vid flera tillfällen. Är den ens klokt att en person i ett förhållande är inom akademin?

Å andra sidan, en livspartner som förstår ångesten, som jag till och med kan diskutera vetenskapen bakom projekten med! Två med samma flexibilitet på jobbet, samma krav på kontinuerlig kontakt med jobbet, samma förutsättningar.