Vid min disputationsmiddag höll min Far ett tal där han sa att jag kanske ärvt hans sunda bonnförnuft. Och ja, det är en av mina större styrkor - lösa problem, vara logisk. Det jag även försöker ta till mig är hans sätt att lugnt och metodiskt ta mig an problemen och uppgifterna som ligger på hög. Inte stressa, inte tänka på nästa steg, utan metodiskt genomföra allt steg för steg. En tugga på elefanten i taget.
För högarna är stora. Många projekt, mycket som väntar, långa processer och problem utan uttänkt lösning i nuläget. Finns inga mallar eller SOPar i detta arbete, vilket är både glädjen och frustrationen i detta jobb. Jag tror dyrt och heligt att nyckeln till ett fridsamt liv och en värdefull fritid, och ett produktivt arbete, ligger i att inte överväldigas av detta. Att glädjas över lösta problem, men inte plågas av de som väntar. Enkel tanke, jädrigt svårt i praktiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar