En rätt bra natt

Vårt barn vaknar varannan timme. 22, 00, 02, 04, och runt 5:30.
Detta är en bra natt. Inget uppe och vaka och bära och trösta, bara lite klappande och lite vatten och en napp emellanåt.

Sömnbristen är grus i mitt maskineri, droppe efter droppe i en rätt full bägare.

v 39

Sinnessjukt trött. Sover flera timmar under dagarna, men orkar ändå knappt med att göra en åttondel av en normal dag. Kul, verkligen kul, detta 'välsignade' tillstånd.

Fanskapet publicering och peer-review.

Inom akademisk forskning bestäms ens status, rykte och framgång utefter de arbeten man publicerar, och inte minst på vart dessa publiceras. Det finns tidskrifter som anses vara top-notch (Nature, Science, Cell, etc), och det finns hela skalan ner till riktigt skräp. För att publicera i en tidskrift skickar en in ett komplett manuskript i korrekt format, tillsammans med ett brev till Editorn där man försöker motivera varför arbetet bör publiceras i just dennes tidskrift. Antingen kommer arbetet tillbaka med vändande post med ett artigt 'Tack men nej tack', eller så påbörjas den process som ska säkerställa kvaliteten av publicerad forskning: peer-review.

Peer-review innebär att ditt arbete blir granskat av dina 'peers', av andra forskare inom samma fält som antas ha kunskapen (och inte vara partiska) för att utvärdera manuskriptet. Om majoriteten av dessa reviewers tycker att manuskriptet är OK (vetenskapligt och för tidskriften i fråga) så publiceras arbetet (väldigt förenklat). Det är svårare att få ett arbete publicerat i Nature/Cell/Science, och lättare i småblaskor såsom Scandinavian Journal of Whatever.

Men självklart så har detta system kraftiga brister. Vem som publiceras vart verkar snarare bestämmas av:
* Hur en språkligt mäktar med att presentera sina resultat.
* Hur smidigt en gömmer undan och nonchalerar svagheter.
* Hur omvälvande resultaten är.
* Vem en är (kan översättas till: hur mkt öl/vin/sherry en druckit med editorn).
* Kunskapen hos, och insatsen från, peer-reviewers.

Skrämmande mycket av det som publiceras i de högst respekterade tidskrifterna är dock skräp. Mycket mer än vad som någonsin blir känt. Du kanske hör diskussionerna i korridoren där alla är överens om att arbetet är skit, men om du inte råkar vara i den korridoren eller veta tillräckligt mkt om ämnet så kommer du acceptera de rapporterade fynden som sanning. Det publicerades ju i Science! Ofta lider dessa papper av tekniska problem. Metoder och analystekniker bli än mer komplicerade, och projekt är fältöverskridande. För att förstå och utvärdera behöver du matematik, statistik, molekylärbiologi, immunologi, kunskap om de tekniska brister om alla tekniker har och vad dessa leder till, etc etc. Därmed publiceras arbeten som påstår att bakterier som lever av arsenik finns, som rapporterar om hur vanligt RNA editing är eller som identifierar flertalet genetiska varianter kopplade till livslängd (Spoiler: Skräp).

Dessa exempel kan jag ta upp eftersom: Twitter och vetenskapsbloggar. En diskussion fanns där jag kunde ta del av den. Forskare som egentligen hade egen forskning att ägna sig åt tog sig tid och satte sig in i den rapporterade forskningen och hittade oegentligheter. Tidskrifterna som publicerat dessa arbeten är inte speciellt sugna på att säga att ett misstag skett, men för de tre exempel jag tog upp oven så publicerades tillslut kritiska kommentarer iaf. Så är inte fallet för majoriteten av kritiken som finns. Så resultaten, de falska och förvrängda eller helt enkelt av okunskap felaktiga, finns fortfarande kvar på sina piedestaler. Proklameras som sanning och de forskare som publicerade arbetena njuter av framgångens frukter.

Det eviga problemet för en 'Computational Biologist'

(Förutom det faktum att jag inte kan komma på vad det motsvarande benämningen borde vara på Svenska. Datadriven biolog?)

Vad gör en för att formulera något vettigt, kortfattat och biologiskt intressant om en lista på säg 800 gener? Gener som är där på listan tillsammans av anledningar, biologiska, men hur vad när varför på vilket sätt vet en inte.

Inför BF

Är inne i vecka 35 och med stränga förmaningar från min BM att jag måste ta det lugnare: "Barnet är inte klart än!". Med manuskript på sluttampen, en kurs att utvärdera och få in i kurskatalogen, allt annat som ska avslutas på jobbet. Med ett hem i snabb utveckling - nya möbler på intågande, renovering pågår och gardiner etc som ska sys. Med en förlossning som jag på något sätt ska förbereda mig på i antågande. Tvättar barnkläder och packar BB-väskan.

Hen därinne rör sig mycket nu (så slipper jag iaf oroa mig för att hen dött), men jag drömmer mardrömmar om att bli slagen i magen och är konstant orolig.

Och detta boande som jag vill ägna mig åt. Det är det enda jag vill göra egentligen.

Så mycket jag vill och så lite jag orkar. Borde, enligt BM, gå hem tidigare. Energiåtgång under en förlossning: En påse Polly i timmen. Och inte kommer man kunna sova efteråt heller (på ett par månader/år). Hinna släppa jobbet och fokusera.

Är och har varit förberedd på att föräldraledigheten kommer leda till lägre produktivitet, såklart. Men den lägre produktiviteten som jag upplever nu? Det slitage som detta medför på min kropp? Så extremt orättvist.

Hela 2013

Var inte hela året lite av ett töcken? Jag bodde hemma i sthlm hela året, eller i min del av Sollentuna där jag boar ner mig djupt. Vi renoverade och var ensamma med varann väldigt mycket, lite för mkt måsten och lite lite avslappnat och roligt och socialt. Försökte klara av det som skedde. Jag jobbade på ett och samma jobb och skrev mängder av ansökningar och gjorde upp mängder av planer (och fick lite pengar häromdagen!). Och jobbade på mitt gamla jobb vid sidan om. Blev på smällen och skaffade tandställningen. Umgicks nästan bara med de allra närmaste. Varannan vegetarisk var ett mål som var lätt att nå upp till. Åkte till Sarek, vilket var underbart.

Så 2014, vad är målen och förhoppningarna? Har startat med att gifta mig, fortsätta med renoveringen och snart vankas en knodd. Så bebisbubbla? I höst hoppas vi att jag ger en egen kurs för första gången, att vissa projekt äntligen sparkar igång. Lite större socialt liv, en mer färdig lägenhet, bättre mående. Friluftsliv på lite andra premisser, men hoppas vi får till det.

Töcken

Post-semester, slutspurt på jobbet, gravid-tröttma och så drogs en visdomstand lite oförhappandes ut. Sinnesstämningen och hela min person suddig i kanten och långsam.