Stupid and Inbred

Oh her highness, I heard you said in some interview, that "Feminism was something that did not suit you", like a pink dress perhaps, or maybe your just to stupid and inbred.

Jens Lekman – Silvia

Done with the Heartache!

Min fantastiskt begåvade vän Hansson har med sitt band Twinflower band släppt en video idag, och här får ni den. Lyckofladder i hjärtat!

Hur skulle vi leva om inga konventioner och roller fanns?

Jag tycker det är otroligt bra att Pelle Billing blivit en så stark röst inom jämställdhet på sistonde, för vi behöver höra nya röster och intryck. Pelle tar upp "mansfrågor" utefter hur han upplever att mannen diskrimineras i samhället. Att småpojkar får lära sig att det är deras fel att det finns krig i världen som 6 åringar tycker rimligtvis (min värdering!) alla är groteskt. Har insett att vi dock tycker väldigt olika om många saker, kanske återkommer till det. Tidigare idag skrev Pelle:

"Det jag tror är att om människor verkligen får leva som de vill, utan pekpinnar, då lever många ganska traditionellt. Inte traditionellt så till vida att kvinnan blir hemmafru på heltid, men att mannen och kvinnan ofta har ganska könstypiska jobb och trivs med det, samt att kvinnan lägger lite mer tid på hem och barn."

Jag är tvärtemot totalt övertygad om att det inte skulle vara fallet. Om det inte fanns ett socialt tryck (om arbetstid och lön var jämt mellan könen, om alla barn hade lika söta kläder, om alla leksaker användes lika mycket av alla barn, i genomsnitt, om hälften av pedagogerna, lastbilschaffisarna och styrelseproffsen var män och andra hälften kvinnor, om båda föräldrarna tog ut lika mkt föräldraledighet) så tror jag att varje människa skulle ha mycket lättare att ta ett eget och helt fritt beslut om vad man skulle ägna sin tid åt. Friheten skulle vara så mycket större! Pojkar skulle inte få lära sig att hålla gråten inne och svinga sig högst i gungan, flickor skulle inte behöva lära sig att det viktigaste dom kan göra är att vara söta och gulliga mot andra. Tänk om vi en dag skulle kunna vara individer i första hand och inte uppdelade i de fullkomlig arbiträra facken "man" respektive "kvinna". DÅ, i denna utopiska framtid när jag kan vara mekaniker utan att höra nedlåtande skämt, när du som man kan baka en kaka eller vabba utan att vara "så himla dutti!", kommer vi äntligen vara fria! Det är värt att kämpa för tycker jag.

Nya coola dataset, coolare tekniker osv i all evighet. Amen.

Snart dax att ta steget in på en ny arena för mig, ChIP seq data analys. Läser på om metoder och teorier, för det finns ju alltid en djungel. En djungel av miljontals program som diverse grupper och personer har utvecklat, allt för många för att det någonsin ska gå och utvärdera dem. Slutar oftast med en av följande alternativ:
# Jag har fram macheten och hugger ner första bästa metod som ser bra ut.
# Jag använder en metod som en kollega redan har använt.
Båda ungefär likvärdiga, den senare har fördelen att någon i min närhet känner till svagheterna och trixen. Men den personen i sen tur gjorde sitt val lika lättvindigt eller förvirrat som mig.

Och egentligen. Så länge det finns många utvecklade metoder så är nog de flesta ganska bra, eller iaf inte värdelösa. Och, ditt data bör vara starkare än de fluktueringar som olika metoder medför. Och det är ju inte varken den coola tekniken eller det coola analysen som är grejen, egentligen. Det är ju designen, målet, datat och resultatet. Om du har designat ett projekt som faktiskt kan svara på din fråga så spelar det ingen roll om du gör single cell RNA sequencing eller gammeldags microarray, resultaten kommer vara coolt i vilket fall.

Soulmates

När slutade folk sitta på toaletten och läsa?

Alla i min familj, många vänner, gamla pojkvänner, många var vi som tog med oss en bok in på toaletten. Och så satt man där och läste. Alles för länge alles för ofta, men ringformad rumpa som resultat. Men det var självklart, boken skulle med.

Men inte numera.

Idag ter det sig som en omöjlighet, aldrig att jag skulle ta med mig en bok. Varför skulle jag göra det, det är ju helt absurt! Och jag är också övertygad om att ingen annan heller sitter därinne och läser. Sure sure, folk surfar lite på sin smartphone och så kanske. Själv läser jag, i avsaknaden av smartphone, på innehållsförteckningar. Men bara så länge som behövs för att få själva behovet uträttat, sen drar jag. Att räka sitta 30 minuter på dass känns som en omöjlighet. Hade vi förstoppning hela bunten på 80 och 90-talet?

Så, är det jag som bara blivit en stressad tok som inte längre kan tillåta sig att sitta 30 minuter på muggen? (Men varför sitta där av alla ställen till och börja med!?) Eller var det aldrig så att alla tog med sig boken förr i tin?

Mötesplanering

På inget annat ställe än detta, forskningens högborg, har jag varit på lika värdelöst planerade möten. På inget ställe finns det bättre och mer inspirerande möten varje vecka också, iofs. Men varje torsdag, tex, sitter jag på ett möte som i nio av 10 fall består av att samma två personer sitter och diskuterar och planerar. Har alltid min dator med mig, som just nu, för varför är jag egentligen här?

Manliga Lucior och andra skönhetstävlingar

Jag kan också tycka att det är väldigt vettigt att även Pelle, 12 år , ska få väljas till Lucia. För tradition är bara tradition, och hur Lucia verkligen såg ut (blodig) vill vi ändå inte efterleva. (Å andra sidan är Lucia den enda helgon vi firar i Sverige, men säkerligen mest eftersom vi längtar och trånar efter allt som är ljust och kan lysa upp vårt vintermörker. Varför inte sluta?)

Men varför stanna där? Varför får inte män ställa upp i Fröken Sverige? Varför får inte kvinnor ställa upp i världens starkaste man tävlingar? Varför är reglerna i hockey annorlunda om det är människor med penis eller människor med vagina och vulva som spelar?

När det kommer till Luciafirande på dagis så kan alla gott vara Lucior. Men alla dessa skolans Lucia och liknande omröstningar är inget annat än populäritetstävlingar, oavsett om det är söta Tindra eller tuffa Anton som vinner. Och jag tycker inte det har något att göra i våra skolor.

Ett cykelminne

I min familj fick man sin egna "vuxencykel" i 11års åldern. 11 var det jag var iaf, gick i femman och skulle äntligen bli av med arvegodscykeln som alla systrarna har använt. Jag, nummer tre i skaran, valde en lila cykel med rakt styre och 5 växlar. Växlar, det var himla häftigt det. Min äldre syster hade en chockrosa med bockstyre och tre växlar. När hon får veta att jag fått en cykel med fem växlar blir hon jätteledsen och springer gråtande därifrån.

Och den chocken! Att min populära, snygga och fantastiska storasyster faktiskt kunde bli avundsjuk på något jag hade. Känslan var konstig, mest förvåning, men också glädje.

Ovälkommet

Som en bakfylla kommer ett monster och tar över min kropp efter en väldigt trevlig helg. Hej frossa, huvudvärk och illamående! Att vara sjuk har jag ju inte tid men (nu heller).

Men egentligen vill jag ju bara baka.

Börjar strukturera upp mitt nuvarande huvudprojekt, och det är bra. Jag sitter upp till näsan i halvgenomförda strategier, olika slutresultat efter 17 olika filtreringar och formateringar - dax att strömlinjeforma skiten.

Men det jag tänker på är lussebullar, knäck, kardemummakaka med knäckigt havretäcke, äpple och whiskey kaka med whiskey glasyr, munkar, vörtbröd, pepparkakor, fudge, och allt annat man skulle kunna baka.